Folkhälsa i fokus

Högskolan i Umeå har på uppdrag av Arbetsmiljöverket tagit fram en viktig kunskapssammanställning om belastning, genus och hälsa i arbetslivet. Studien visar att kvinnor och män behandlas olika trots att det har samma yrke och arbetar på samma arbetsplats. Ojämlika arbetsuppgifter gör att kvinnor oftare drabbas av belastningsskador än män. Studien visar inga tecken på att biologiska skillnader mellan män och kvinnor skulle påverka arbetsskadorna. Svend Erik Mathiassen som står bakom studien understryker i en artikel i DN att det istället handlar om genus, omoderna könsroller och en massa gammalt skrot som man måste ta sig förbi.

I regeringens kommande höstbudget höjs alkoholskatten på vin och öl med sju procent och skatten på starksprit med en procent. Detta välkomnas varmt av folkhälsoinstitutet, FHI, då alkoholkonsumtionen till följd av detta förväntas att minska. Önskvärt från FHI är också att fler små höjningar införs med jämna mellanrum då detta har visat sig vara mer effektivt än att höja skatten drastiskt men mer sällan.

Beslutet har såklart skapat diskussion och i torsdags kunde vi följa en del av den på SVT:s debattprogram, vilket väckte många tankar och känslor hos mig. Det som gör mig mest upprörd i debatten är först och främst att så många utgår från sig själv och tror att sin egen erfarenhet skulle vara allmängiltig, utan några som helst vetenskapliga belägg. För det andra blir jag ledsen när respekten för människors olika förutsättningar i en del argument lyser med sin frånvaro. Släpp egot och börja tänk lite mer solidariskt så skulle vi komma längre! Precis som Per Blanck också skriver i sin blogg, folkhalsa.blogspot.se så har det framgångsrika folkhälsoarbetet i Sverige hittills byggt på ett strukturellt välfärdsarbete där lagar och skattereglering gett resultat. Så varför sluta med det? Självklart är inte en skattehöjning den enda lösningen på alkoholproblematiken, men det hjälper det förebyggande arbetet frammåt. 

Nästa problemställning blir; vad händer med de drygt 700 miljonerna som tillförs till stadskassan som följd av en skattehöjning? I min drömvärld går alla pengarna till förebyggande arbete och forskning. Då kan vi med ännu mer vetenskap som stöd utveckla framgångsrika handlingsplaner för hur vi på bästa sätt ska förhindra alkoholproblemen. 

Tyvärr förblir det nog bara en dröm? För hur vet vi att pengarna inte istället går till att sänka inkomstskatten? Vilket bidrar till större ekonomiska skillnader, som i sin tur leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Men så länge vi har yttrandefrihet finns det alltid hopp och utrymme för att påverka!

Se debatten (startar vid 29 min) och skriv gärna en kommentar om vad ni anser om en skattehöjning på alkohol, främjar den eller hämmar den folkhälsoarbetet?  

http://www.svtplay.se/debatt

 

 

Det senaste året har jag av olika anledningar intresserat mig mer och mer för psykosocial arbetsmiljö. Att ha ett arbete är i de allra flesta fall något som är positivt för vårt välbefinnande. Det får oss att känna tillhörighet och ger en mening till vardagen. Trots detta blir det allt vanligare med sjukskrivningar från arbete på grund av stressrelaterade symptom som inte sällan beror på oförmåga att klara av alla krav som ställs på arbetet och i vardagen.

Hur ska vi då göra för att lösa problemet som inte bara skapar ohälsa i befolkningen utan även kostar samhället enorma summor pengar? Svaret hittar ni i forskningsprojektet ”Hälsa och framtid i kommuner och landsting” (2013). Studien fokuserar på de organisatoriska faktorer som kännetecknas av en frisk arbetsplats inom kommuner och landsting. Forskningsprojektet har till skillnad från många traditionella studier fokuserat på de faktorer som främjar hälsan istället för att identifiera faktorer som orsakar ohälsa. Resultatet är inte direkt överraskande men det är otroligt viktigt att det får vetenskaplig styrka och att det blir tydligt för verksamheter hur de bör arbeta för att på sikt kunna kalla sig en frisk arbetsplats.

För att sammanfatta resultaten kort kännetecknas en frisk arbetsplats av god kommunikation mellan chefer och medarbetare där det finns system och strategier för feedback. Både positiv och negativ kritik välkomnas och förs vidare både upp och ned i leden. Chansen till individuella önskemål och kompetensutveckling samt att det finns möjlighet till nya arbetsuppgifter är andra faktorer som har betydelse. Chefer i friska verksamheter tar också på ett tydligt sätt ansvar för att prioritera arbetsuppgifterna, t ex genom att uppmärksamma om personal ställer alltför höga krav på sig själva och tar på sig för mycket att göra. Slutligen förs det systematiska arbetsmiljöarbetet strukturerat in i verksamheten.

Det krävs inte mycket resurstillförsel för att göra dessa organisatoriska förändringar. Viktigt att komma ihåg är dock att det sätter bestämda krav på chefer och därför är det också viktigt med chefsstöd. Annars ser jag inga hinder och hoppas att ni som läser detta för det vidare till era arbetsplatser så fler kan titulera sig som en frisk arbetsplats. 

Det finns även en liknande rapport från 2008 ”Hälsa och framtid” som studerar vad som kännetecknar friska privata verksamheter. Resultaten skiljer sig aningen men mycket är också gemensamt för de båda studierna. 

Igår publicerade SBU rapporten ”Mat vid fetma” som länge varit efterfrågad av många. Rapporten är en systematisk sammanställning av den vetenskapliga litteratur som är publicerad kring mat vid fetma. Resultatet visar att den mest effektiva kosten för att minska i vikt för personer med fetma på kort sikt (6 månader) är lågkolhydratkost. På lång sikt märks dock inga skillnader mellan de olika kostråd som finns. Rapporten visar även att ett högre intag av mejeriprodukter och minskat intag av söta drycker har märkbar effekt vid viktnedgång.

Det är oerhört positivt att det nu finns vetenskaplig evidens på hur man på bästa sätt kan rådgiva personer med fetma och på så vis minska risken för komplikationer och följdsjukdomar. Detta gläder troligtvis också många förespråkare för LCHF metoden och de vill nog gärna säga ”I told you so”. Viktigt att komma ihåg är att studien behandlar kostråd för personer med fetma och inte för normalviktiga eller överviktiga personer. Frågan är om inte just en sådan rapport också behövs. Vilka kostråd ska vi egentligen ge till normalviktiga och överviktiga personer för att kunna förebygga uppkomsten av fetma och andra sjukdomar och bespara samhället alla kostnader som det för med sig? En del menar, bl.a. förespråkare för LCHF kost, att de näringsrekommendationer och kostråd som livsmedelsverket rekommenerar är felaktiga och är delvis en av orsakerna till uppkomsten av fetma. Anders Eenfeldt, även känd som kostdoktorn och förespråkare för just LCHF kost, menar till exempel att vi istället borde äta det våra förfäder gjorde. Det som fanns i naturen såsom fisk, kött, rötter, nötter, vilda frukter och bär, ägg samt ätliga växtdelar. Kosten var med andra ord rik på protein och fett och innehöll vanligen bara måttliga mängder av grova och fiberrika kolhydrater. Det våra förfäder däremot inte åt var stora mängder socker och snabbsmälta kolhydrater som senare kom i samband med jordbruk och fabriker (ser ni kopplingar till dokumentären, ”the men who made us fat?). Denna mat menar Eenfeldt är vi inte genetiskt förberedda på och det kan få oförutsägbara biverkningar.

Är vi som Anders Eenfeld tror och hoppas, på väg mot en matrevolution där tallriksmodellen håller på att konkurreras ut mot andra mer protein och - fettrika kostråd? Jag tror att mer och starkare evidens behövs för att normalviktiga och överviktiga ska känna fullt förtroende för LCHF kosten och därmed också kunna se tallriksmodellen som ett minne blott. Eller vad tror ni? 

Förra veckan visade danska Tv2 dokumentären "The men who made us fat". Dokumentären skildrar hur historiska samhällsförändringar har påverkat våra matvanor idag och därmed också bär ett stort ansvar för den ökade förekomsten av övervikt och fetma. Ett tydligt samband kan enligt dokumentären antas mellan den överproduktion som USAs jordbruksminister Earl Butz låg bakom på 70-talet och vår överkonsumtion idag. Detta är ett väldigt bra exempel på hur mycket politiska beslut och strukturella förändringar kan påverka vår hälsa. Anmärkningsvärt är även hur stort inflytande ekonomiska intressen har i sammanhanget. Livsmedelsindustrin/sockerindustrins stora inflytande i USA lyckades tysta ner varningar och rekommendationer gällande sockerkonsumtionen både nationellt men även internationellt för att skydda sin produkt.

Men vem är det egentligen är som bär ansvaret för den nya epidemin? Politikerna, livsmedelsindustrin eller är det individen själv som bär skulden för vad han/hon stoppar i sig? 

En av svårigheterna är att de stora motsättningarna mellan lobbyisterna och folkhälsoorganisationerna problematiserar politikernas arbete och bromsar därmed också upp folkhälsoarbetet avsevärt. Livsmedelsindustri lägger självklart skulden på individen och menar att det inte är deras produkt i sig som är boven till epidemin utan människors förmåga att inte konsumera fler kalorier än vad man kan göra av med. Problemet är att när tillgängligheten ökar är det också svårare att göra de rätta valen. Om valet står mellan Coca Cola och Fanta istället för t.ex. Coca Cola och vatten är det inte lätt att göra ett hälsosamt val. Tillgängligheten har alltså en stor betydelse för vad vi väljer att konsumera.

Se filmen och kommentera gärna!

Jag heter Caroline, är 26 år och utbildad folkhälsovetare. Sedan två år tillbaka bor jag i Aalborg tillsammans med min sambo. Jag arbetar för tillfället som frivillig på kræftens bekæmpelse som enkelt förklarat är den danska motsvarigheten till cancerfonden i Sverige. Jag är styrelsemedlem för unga frivilliga och koordinerar och planerar olika förebyggande insatser för att minska prevalensen av cancer i Danmark. Jag brinner för förebyggande och hälsofrämjande arbete och är övertygad om att en ökad satsning inom folkhälsoarbete skulle innebära att vi fick ett friskare, lyckligare och mer jämlikt samhälle.

Folkhälsa är det allmänna hälsotillståndet hos en hel befolkning och det behandlar människors fysiska, psykiska och sociala miljö. Folkhälsoarbete handlar om att skapa goda förutsättningar och stärka människors möjligheter för att göra hälsosamma val och har därmed en betydande roll i samhällspolitiken. Jag har startat denna blogg för att uppdatera läsarna på det mesta som rör folkhälsa samt för att debattera kring aktuella folkhälsopolitiska frågeställningar i hopp om att på något vis kunna påverka.